Vilket språk använder vi?
I fredags var jag på paneldebatt om e-legitimation, väldigt intressant att lyssna på olika tankar på privatliv och autentisering/identifiering. Något jag slogs av var hur den grupp människor som politiskt vill driva fram en upphovsrättslig reformation (krigsmusik (hur det kommer sig, fråga @teirdes)) ofta pratar i vårt egna fackspråk. Hur många vet ens vad 4T, cookielagen (hur många vet ens vad LEK kap 6 §18 betyder? Ännu mindre vad kakor har i ens dator att göra), ideella rättigheter, upphovsrätt, Google Analytics, DRM och liknande ord betyder.
Det är en kamp mot strömmen att sänka Bern-konvetionen och reformera upphovsrätten för att hindra att vår kultur totalt kollapsar under tyngden av upphovsrättsindustrin. Och att motivera att individens rätt till privatliv faktiskt står över vissa forsknings- och företagsintressen.
På vilket sätt kommer “rätten att bli bortglömd” faktiskt att påverka individen i samhället? Jag menar, jag är sjukt glad att EU kämpar för att få till en princip som säger: “Fuck you, vi representerar folket, inte storföretagen”
Om bara EU kunde säga likadant om patent och upphovsrätt. *drömmer*
Folk blir upprörda över tusen saker, but integrity online simply ain’t one of them (eller jo, folk blir upprörda, men sen säger de att de “Behöver Facebook”). Kanske för att inga frukter skördats? Borde det inte säga någonting när Googles toppar står och säger på scenen “You don’t need to tell us what is your favourite football team, we already know that”. Googles ordförande, Eric Schmidt, sa häriveckan “You have to fight for your privacy or you will lose it”.
Bakom fasaden av Android, Chrome och alla deras gratistjänster så tjänar Google fortfarande typ 90% av sin inkomst på reklamflödet. (Ja, det är typ 290 miljarder under 2012 - mer än hela Litauiens BNP 2011) Varför skulle Google vilja värna om sina användares privatliv?
Kanske det är för dig att börja försvara ditt privatliv - sure, vi jobbar i motvind och uppförsbacke, och just därför behövs du, för det är dig det handlar om. Och mig. Absolut bägge två.
Jag tänker göra något jag egentligen hatar - ett “tänk på barnen argument”. För att hålla det hela kort så - Eric Schmidt varnar för att tonåringar måste lära sig leva med sitt privatliv uthängt. Till viss del så stämmer det, men å andra sidan - att jag för 8 år sen var en ganska annorlunda person än jag är idag, det är förståeligt. Andra kanske blir uthängda på nätet - privatlivet är viktigt och behöver värnas, särskilt när det blir svårare att skydda det.
In other news, vad fan är det här med att föreslå att man ska få förstöra folks datorer för att hindra upphovsrättsintrång? Snacka om spårad firmafest när man skriver ihop 84 sidor absurdhet. Eller handlar det bara om att folk ska tycka “Det här är absurt. Vi kompromissar ner det till hälften”. Därför behöver EU stå upp för sitt folk och säga: “Bara så att ni vet, vi kompromissar inte. Backa.”
